… jag förstår mig inte på dem. Och jag antar att det är vuxenpoäng på den meningen.
Men idag mötte jag en tjej som tittade under en tjock mörk lugg. Spikrakt klippt precis under ögonbrynen och strax över ögonfransarna (det är mycket hårändar i den regionen).
Och jag förstår mig inte på dem – dessa luggar. Som är för långa redan när de går ut från frisören. Som döljer vackra ögonbryn och oftast även övre synfältet.
Jag med min glesa hårväxt och oformliga testar som böjer sig åt alla otänkbara håll ser det som ett hån. Ett skryt. Bara för att de kan. Alltså ha en tjock, raktklippt lugg. Bara för att de har tillräckligt med hår för att kunna slösa massor av det på en onödig lugg. Tjejen jag mötte hade lika mycket hår i sin lugg som jag har i min hästsvans. Skryt.
Men jag tänker bräcka luggmänniskorna. Jag har nämligen ett par ståtliga ögonbryn att skryta med. Och dem tänker jag dessutom odla ihop. Varför?
Tja, för att jag kan.