Varannan fredag äter jag

Egentligen äter jag varje dag, faktiskt flera gånger per dag. Eller som jag svarade tandläkaren på hans fråga om jag äter mellanmål: ”Jovisst, tre om dagen – och så tar jag någon frukt mellan mellanmålen också”. Så visst äter jag mer än varannan fredag. Men inte lika mycket. Även om jag äter väldigt mycket även alla andra dagar. Imponerande mycket faktiskt, enligt min sambo, som nog gärna föredragit den mindre imponerande varianten av kvinna. Det hade varit billigare.

Men idag är det fredag jämn vecka och då äter jag mer än imponerande mycket. Idag har barnen åkt till sin pappa. Det blir ett tomrum i hela magen – och det måste fyllas ut. Mat fyller bra. Allt oroligt fladdrande i magen trängs ut av mat, det blir liksom ingen plats kvar att fladdra på.

Det som verkar avkopplande på torsdagen – att ha en hel helg utan krav, utan tjat, utan smulor på bordet, utan hinderlöpning över inlines och skor i hallen – det är inte lika avkopplande när det väl infinner sig. Att ha en helg när vi vuxna får välja tv-program eller film, en helg att fylla med paddling, långa promenader, läsning, konstutställningar och mc-turer. På fredagen känns det bara… tomt… Dessutom är de nu så stora att de inte utgör något hinder om vi vill hitta på något. De är ju ändå nästan aldrig hemma. Men de är inte borta, jag är fortfarande förälder och det är mig de ringer när det är något. Förutom varannan helg.

Över sju år, någon jävla gång borde man väl vänja sig. Typ när de tar studenten och flyttar hemifrån. Kanske…

3 Comments

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.