Så här några år innan föttiårskrisen räds man naturligtvis ålderstecken. Glöm celluliter, rynkor, ridbyxelår, dubbelhaka och grått hår. Nä, största skräcken är att en dag upptäcka att man har en barm istället för två bröst…
Det kommer troligtvis en dag då ens bröst upptäcker varandra och ser hur lika de är, de förundras över att de levt så länge bredvid varandra utan att ha närmare kontakt. En vän som stått vid deras sida hela livet och upptäckten gör dem oskiljaktiga, de söker varandras sällskap ständigt… blir varandras trygghet mot omvärlden. De har blivit en barm, en sammansmält enhet. Ett säkert ålderstecken.
Så, vis av denna kunskap ska jag aldrig låta dem mötas – de ska fortsätta vara två separata enheter helt ovetandes om varandra, aldrig att jag tillåter dem att upptäcka varandra och utvecklas till en barm. Må de aldrig mötas…