Jag humlar!

Jo, så är det. Precis som humlorna gör jag något som jag egentligen helt saknar förutsättningar för tack vare att jag saknar insikten att jag inte borde klara det.

Humlan flyger och jag springer långt. Min kropp är en gudagåva när man talar om grenen kast-med-liten-boll, jag var oslagbar i detta, en naturbegåvning helt enkelt. När jag fulländat samlade all min kraft och styrka i ännu ett vinnande kast var karriären som idrottsstjärna självklar… om nu inte kast-med-liten-boll utgick som tävlingsgren någon gång på mellanstadiet (vet inte ens om det existerar i dagens skolor). Men min självklara karriär fick ett abrupt slut och i väntan på att hitta en ny lämplig idrott började jag springa, vilket innebär att jag nu sprungit i ca 25 år!! (med flera avbrott för mindre framgångsrika lämplighetstest i andra idrotter).

Det säger sig självt att en kast-med-liten-boll-kropp inte är byggd för löpning. Nä, jag kan inte ens stava till löpeckonomi eller löpteknnik, jag tar mej framåt på ren envishet och tjurskallighet – mil efter mil. Karaktärsdanande och humlande…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *